2016/03/09

Det turbulenta årsmötet 2016

Det är fantastiskt att 635 medlemmar väljer att besöka ett årsmöte för en svensk idrottsförening. Så är inte heller IFK Göteborg vilken klubb som helst. Jag är imponerad av det engagemang och den kraft som så många medlemmar utstrålar i sitt stöd för föreningen. En av den nyvalda styrelsens viktigaste uppgifter blir att utnyttja och kanalisera denna kraft på ett konstruktivt sätt.

Årsmötet blev dramatiskt. Missnöjet mot den avgående styrelsen var kompakt. Försäljningen av Kamratgården har väckt ont blod. Det sätt på vilket försäljningen kommunicerades till medlemmarna (i en bisats på ett medlemsmöte, där en styrelseledamot berättade att Kamratgården "kapitaliserats") är ett episkt misslyckande.

Likt tidigare år väcktes förslag om att media skulle utestängas från mötet. Det är ett jättedåligt förslag. Om jag förstått det rätt grundar sig förslaget på ett missnöje med enskilda journalisters bevakning av IFK Göteborg och av olika supportergrupperingar. Om någon har bättre insyn än vad jag har om grunden till missnöjet, så berätta gärna det i kommentarfältet nedan. Förslaget är dåligt eftersom det utestänger inte bara media utan också alla Änglar runt om i landet från en nyhetsrapportering från mötet. Dessutom ger ett utestängande av media bilden av en sluten klubb, stick i stäv med den öppenhet och transparens som bör prägla dagens samhälle. IFK Göteborg är inte en sekt, utan en angelägenhet för hela staden, för hela landet. De gröna röstsedlarna (som ville att mötet skulle vara öppet) var i alla fall fler än de röda - 350 mot 255.

Dramatiken kulminerade i samband med beslut om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen. Sittande ordförande Jan Hallberg sade sig inte höra några rop om votering, och klubbade därför igenom besut om ansvarsfrihet utan att röstkorten kom till användning. Jag tycker inte att Jan Hallberg hanterade den situationen väl. Även om han inte hörde några yrkanden om votering så borde han ha insett att sådana yrkanden ändå sannolikt framförts, men dränkts i ljudlarmet. Därför borde han avvaktat med att klubba igenom beslutet tills larmet lagt sig, och de som ville ha votering fått möjlighet att göra sig hörda. Han borde också ha vägt in att en och annan missnöjd medlem inte var helt påläst när det gäller mötesordning, och därför informerat om möjlighet att begära votering.

Om votering genomförts är jag övertygad om att den ändå inneburit att styrelsen beviljats ansvarsfrihet. Även om missnöjet med den avgående styrelsen var stort, så gjorde många kritiker bedömningen att det inte låg i klubbens intresse att nu fokusera på rättsliga processer mot enskilda individer. I stället gäller det att blicka framåt, med ny styrelse och ny ordförande.

Jag kan förstå de arga medlemmar som lämnade mötet i protest när voteringen uteblev. Däremot har jag ingen som helst tolerans för de okvädingsord av diverse slag som riktades om sittande mötesordförande. Det är bara dålig stil.

Saken blev inte bättre när någon på podiet (jag trodde det var mötesordföranden, men andra berättar att det var en annan person) hånade upprörda supportar genom att i mikrofonen slänga till med att "det nästan är värt en applåd" när de lämnade mötet. Dålig stil, riktigt dålig stil.

Nåväl. Styrelsen fick sin ansvarsfrihet och nu gäller det att se framåt. Stödet för nyvalde ordföranden Frank Andersson förefaller mycket starkt. Ekonomin skall nu komma i ordning samtidigt som de sportsliga resultaten ligger på högsta nivå. Ingen avundsvärd uppgift, men heller inte omöjlig. Truppen ser bra ut (även om vi i skrivande stund inte vet vad som händer med Gustav Engvall). Och laget är fortfarande obesegrat i år...

Det var nära förra året, men nu är det dags. SM-guld 2016. Jajamän.