På gång


Silly Season

onsdagen den 23:e april 2014

Konkurrensen borgar för pytt i höst?

Jag har haft detta inlägg på gång under alldeles för många dagar. Sedan kom skadan på Lasse Vibe, och sedan kom skadan på John Alvbåge..

Kanske fick det hela lite mer substans, men skadorna hade jag gärna skippat. Hur som, diskussionen har varit både högljudd och vital på sociala medier, angående "alla" mittfältare som knöts till klubben. Vad ska vi med trehundra mittfältare till? Vem ska kliva av, vem ska säljas? Det bitvis gigantiska egot Malick Mané, hur ska han kunna "anpassas" till Blåvitts filosofi och spelstil? Gurra; back eller mittfältare? Jag skulle kunna skriva exempel i långa rader, men ni anar säkert de tvära kasten och de många åsikterna ändå.

Även om man så hade önskat in ytterligare en back, är jag övertygad om att den konkurrens som nu råder i truppen, kan vara det som gör att vi når ända fram i höst. Även om Malmö redan har vunnit guldet om man ska tro media, och att Blåvitt bitvis har svajat. Och man kan klaga på att vissa spelare får "för lite" speltid, men jag antar och tror att tränarna spelar det bästa laget för dagen. Synd på vissa spelare, men de ingår i ett kollektiv där laget måste sättas främst. Det som utspelar sig under träningarna, tar laget med sig in i nästa match, vilket i sig gör att samtliga spelare är delaktiga, om än på olika sätt. Det går inte att ge bara 95% på träningen, då blir det bänken. Och det är alla medvetna om.

Samtidigt tror jag, eller har en känsla av, att ledarstaben runt laget har fått alla att inse detta. Vi har ingen Andrés Vasquez som sitter och grinar på bänken. Bestefar vädrade visserligen sina åsikter om att få kliva åt sidan, men för honom är det ett annat läge som den "ålderman" han är. Chansen till spel ligger i att satsa allt på träningarna, och på så sätt spela sig in i elvan. Vissa ligger nära, andra har lite längre till spel.

Skadan på Lasse Vibe öppnar nu upp för någon annan att kliva fram och ta chansen att bli hjälte. Jag tror att det är några som vill åt den. Ser man till trupperna i Allsvenskan så har Blåvitt en bred och bra trupp, kanske den bästa av samtliga lag? Det är en viktig komponent över 30 omgångar, och kanske just det som avgör en lång och hård matchserie. Jag tror att Blåvitt och enskilda spelare kommer att bli bättre och bättre, att det kommer att "sätta sig". Kanske även Robin Söder sätter sina bollar?..

Det är möjligt att jag svävar i det blå utan täckning, men pytt är gott. Speciellt om den serveras en kall och rå höstkväll, när det regnar hårt på tvären utanför. Forza Blåvitt.

söndagen den 20:e april 2014

Matchchat: Kalmar FF - IFK Göteborg

MATCHCHAT Matchchatten är baserad på en irc-kanal. Och för er som använder en egen irc-klient är det servern "irc.geekshed.net" och rummet #Baraben som gäller.
Skulle det uppstå problem med att ansluta till kanalen kan följande länk användas. [LÄNK]

Skicka !startelva för att få startelvan skickad till dig.



fredagen den 18:e april 2014

Matchtankar - åff hemma, 17/4

ANALYS. Det är lätt att ryckas med i den känslomässiga hissen som vår gode tränare uttrycker det. Eller, hans andemening är ju givetvis att INTE ryckas med i den känslomässiga hissen. Däremot, likt förbannat lätt som fasen att göra det. Lika illa som måndagens resultat var mot superskickliga BP, lika fantastiskt var gårdagens mot rötna åff. Charmen med fotboll såklart. Alla är vi våra egna experter och självfallet kan vi extra mycket om fotboll när det går åt helvete. Samtidigt, vi bröstar upp oss och säger "vad var det jag sa?" när laget lyckas defilera ett motstånd som slutar spela efter 58 minuter. Som igår.

Innan matchen igår var den absolut största snackisen, åtminstone på vår uppladdning, hur laget skulle formeras, såklart. Det talades om vem som skulle peta vem, hur man skulle använda högerkanten, skulle Kjetil spela, bänkas MSD och hur gör vi med Gurra? Det föll ju väldigt väl ut kan man ju såklart säga med facit i hand. Jag själv, egenutnämnd expert, hade faktiskt en önskan och tanke om att flytta ut MSD, kasta ned Vibe på högerkanten och på så sätt göra plats för stoneface Mané. Att Stahre dessutom skulle bänka Haglund och slänga in Gurra på gammal hederlig position och spela vidare med Kjetil kändes dock som en större högoddsare.

Hur som helst det visade ju sig vara ett väldigt bra drag att kunna hota på både höger och vänster sida när Vibe agerade förtjänstfullt, frejdigt och varierat (till skillnad från tidigare högerkantspel) tillsammans med Adam (bra!) och vaskande fram flera farligheter. Återigen, åff bjöd väl inte till värsta tänkbara motstånd, men vad gör det med 5-0 på tavlan?

Överlag tycker jag ändå matchen genomfördes väl, förutom första 13-18 minuterna i andra halvlek. Där kändes det som att BP-skräpet var (åtminstone litet) på väg att upprepas. Samtidigt, det var helt uppenbart att om vi bara skulle hänga in tvåan, då skulle det vara klart. Så gjorde han, (Ååhhh, Lasse Vibe (Lasse Holm!)) sitt andra för kvällen efter en smörpassning från Adam. Dejligt mål!

Med Mays inhopp fick vi ytterligare en dimension i spelet. Visst och återigen, detta var i ett skede där storlaget Åtvidaberg hade slutat att spela boll. Typ. Anyway, Mays spelstil påminner inte så lite om en viss Farnerud i vissa bolltouchar och flow på planen där han gör ett vansinnigt bra förarbete innan Sams märkliga 3-0. May kommer att bli viktig. Inget snack om den saken. Lugn, metodik, finess och ackuratess. Det är precis vad vi behöver i ytan mellan betongmittfält och topp.

Sen när Vibe satte sitt tredje efter den rysliga "fösningsassisten" från Sam och 4-0 var klart kändes det ju som att det kunde rinna iväg hur långt som helst. När Söder (bra idag!) dessutom blir berövad på 5-0-an var ju utklassningen ett faktum. Det vi ska ta med oss och minnas, för att som sagt balansera den känslomässiga hissen, eller i alla fall stoppa den på ett vettigt våningsplan, är att läsa och begrunda @LasseVibe: Tack alla.Glöm inte hylla mina lagkompisar.Vi är ingenting når vi inte jobbar tillsammans & det såg vi även idag.Och: det var BARA 3 poäng!!". Det var bara tre poäng. Om än tre goa poäng.

Några korta från matchen då:

+ Vibe!
+ Manés skottvilja (första touchen på distans efter 15 minuter)!
+ Sam Larsson. Som någon skrev, allt som Vasquez och Sana ville vara, är Sam.
+ Sam och Manés ordväxling/arga leken-tävling efter ett fint anfall i första där Mané sköt istället för att passa Sam. Vinnarinstinkt.
+ May! 
+ Vilja att coacha och förändra!

- Manés skottvilja. Värdera, värdera, värdera!
- "Mentala fallet" direkt efter pausvilan. Duger inte att falla ner/ihop sådär gång efter annan.
- Söder? Om det stämmer att han gnällde rejält för Bojanic "snodde 5-0-målet", då är det lite smålöjligt kan tyckas. Samtidigt, Bojanic ska ha fet kredd att han dundrar på och hänger den. Skit samma om det var öppet läge för Söder. Har du chans att göra mål. Gör mål. Punkt.

Nu är det "bara" att rida på vågen, stanna i hissen, behålla hettan och kylan och krossa Kälmäh.

onsdagen den 16:e april 2014

Krossa Åtvidaberg

tisdagen den 15:e april 2014

Blåvita orosmoln

Säsongstankar. Det har nu gått ett dygn sen blåvitt spelade sin tredje allsvenska fotbollsmatch 2014. Jag har ägnat det dygnet åt att reflektera en hel del över inledningen av årets allsvenska, och tänkte sammanfatta det i ett litet stycke.

Det är lätt, väldigt lätt, att bli medryckt i eufori. Det var förmodligen precis det som hände däruppe på vänskapsvallen när vi vann mot AIK. Säsongspremiär mot en av ärkerivalerna, och en seger. Bättre än så kunde det inte börja. Det farliga med att vinna är att man lätt glömmer av att analysera. Kanske var det därför det kändes som en kalldusch när vi blev överkörda (för det blev vi) av Malmö på hemmaplan. Och kanske var det även därför man blev uppgiven igår när BP fick in den där kvitteringen som låg i luften under hela andra halvlek.

Den bistra sanningen är att IFK Göteborg hållit en rätt dålig nivå i alla matcherna Det var en ren tillfällighet att vi fick in tvåan mot AIK. Efter spelavbrottet (och ännu mer efter det röda kortet) var det AIK som var närmre 1-1, och när AIK flyttade fram för att reducera var det inte skickligt spel utan som tidigare sagt en ren tillfällighet att Mané fick in 0-2.

Inför Malmö-matchen hade man givetvis ganska höga förväntningar efter vinsten mot AIK. Med facit i hand känns det som ett konstigt beslut att göra en extra förändring i backlinjen (Adam var ju tvungen att så över). Att spela ett nytt mittbackspar mot allsvenskans bästa anfallspar känns helt enkelt inte genomtänkt. Men det vi förlorade matchen på var framförallt obeslutsamma skott och anfall.

Gårdagens match mot Brommapojkarna får ändå ses som extraordinär. Under andra halvlek tillåts BP spela rena Barcelona-spelet och det farligaste som skapas är två hörnor och en halvchans för Söder. Det är nästan så att man börjar fundera på om taktiken inför andra halvlek var att bevaka ledningen. Om så var fallet är det totalt underkänt. I ett 1-0 läge mot ett bottenlag ligger man på och försöker att döda matchen med 1-2 mål till direkt. Men det mest underliga måste ändå vara Stahres agerande. Först kommer det inga byten, och när dem väl kom så var det för sent!

Som jag ser det finns det tre anledningar till att det inte ser bra ut just nu:

1. Långbollarna - Det slås på tok för många och för långa långbollar. Skall man försöka låsa fast bollen på offensiv planhalva måste man ha anfallare som är starka i luftrummet. Varken Vibe eller Söder är den typen av spelare, utan det är spelare som är duktiga på fötterna. Då måste man spela bollen i den bakre ytan, något som framförallt Alvbåge inte lyckats med.

2. Backlinjen - De senaste tre matcherna har vi inte bara spelat med olika backlinjer, vi har spelat med tre olika mittbackspar. Har man spelare som är ihopspelade på ett bra sätt går det utmärkt att rulla runt. I det läget är dock inte IFK Göteborg idag. Vi behöver en backlinje som får förtroende mer än en match.

3. Detaljerna - Det har slarvats alldeles för mycket med det “enkla” spelet. De korta passningarna, att stå rätt i positionerna och att komma rätt in i närkamper är bara några av de grundläggande saker som inte fungerat bra.



Det finns dock en del positiva saker att ta med sig. Den första är att vi har en genomgående bra trupp som inte bara kan, utan dessutom skall, spela bättre än såhär. Det är bara tre omgångar spelade och vi har tagit tre poäng mot toppkonkurrenter, så än är det ingen fara på taket. Men om det inte ser bättre ut på torsdag, och om vi inte tar tre poäng, då kanske det är dags att bli orolig på riktigt?

Highlights: Brommapojkarna - IFK Göteborg

måndagen den 14:e april 2014

Höftskott: BP borta

TERAPI. Höftskott? Nackskott? Jag tar det det sistnämnda utan att blinka. Det här är det ÖVERLÄGSET SÄMSTA Blåvitt har presterat i år. Ja, ni läste rätt. Det var sämre än Sirius. Det var bra mycket sämre än Malmö. 

Vi tar det från början. Vi är IFK Göteborg. Storlaget, mesta mästarna, guldfavoriten och så vidare. Som slog BK Sork på Kamratvallen i första omgången. Vi möter Brommapojkarna. Nyckelord: POJKARNA. De, å sin sida, har förlorat mot Kalmar och Falkenberg. Kammat noll poäng. De är kanske Allsvenskans sämsta lag 2014. Och som grädde på moset har de ett antal spelare borta. Där har ni bakgrunden.

Så vad gör vi då? Vad gör Mikael Stahre? Jo, uppenbart skrämd av förra årets fadäs i liknande läge (BP hade ungefär 40 miljarder raka förluster inför mötet med oss) går han all-in på... Wait for it... ATT SPELA 0–0! ATT KRIGA TILL SIG ETT KRYSS! Ingen Bojanic. Ingen Allansson. Ingen Mané. Men mycket väl en mittback som flyttats upp till mittfältet från föregående match. Här ska backas hem. Här ska göras trångt, brunkas och skavas. Och ska vi göra några mål, då får det bli på någon fast situation eller så får Söder och Vibe lösa det själva.

Det gör de visserligen. Söder och Vibe lirar in ledningsmålet helt på egen hand. Fantastiskt anfall! Och just i det ögonblicket, när det gick upp för mig att målet var godkänt, då visste jag att det här kommer gå åt helvete. Jag bara kände det. Av någon jävla anledning verkar ju vår trupp ha seriens sämsta kollektiva psyke. Vi lyckas ALDRIG kapitalisera på det mentala undertag som infinner sig hos ett lag i underläge. I stället ger vi bort initiativet helt och, ja, backar hem ännu mer. Helt jävla obegripligt. 

"Men AIK-matchen då?", kanske någon invänder nu. Men nej, det hände då med. 1–0 i ryggen och en man mer och AIK tillåts föra matchen fullkomligt och trycka på för en kvittering. Skillnaden är att vi hade tur då. Och att hela laget slet som djur i försvaret. 

Tur hade vi ju som bekant inte idag. Sett över hela matchen får man ändå säga att vi lyckas vaska fram en klart godkänd mängd målchanser. I synnerhet som spelet såg ut. Jag skriver vaska fram, för allt som oftast skapar vi inte våra målchanser på metodiskt spel och intränade varianter. De liksom bara kommer. Men så finns inte skärpan där. Och då går det ju som det går. Det straffar sig.

Så till höftskotten då:

  • Stahre kan mycket väl vara Allsvenskans sämsta matchcoach. Visst, han har sina förtjänster, men kan verkligen bara dra mig till minnes en enda gång när han uppenbart lyckats förändra en matchbild med genomtänkta byten. Cupfinalen mot Djurgården förra året.
  • Med det sagt så var dagens insats ovanlig blek även för att vara Stahre. Startelvan är en sak. Och i första halvlek ägde vi ju åtminstone matchen. Men när allt börjar falla samman efter så där 15 minuter av andra, varför inte agera? Varför inte förekomma i stället för att förekommas? Ta tillbaka initiativet liksom. I stället kommer två trötta jävla alibibyten när katastrofen redan är ett faktum.
  • Söder har varit värdelös i år. Jepp, there you have it. Värdelös. Visst, han står för en ruggig prestation i samband med målet – han brukar ha ett par sådana per match – men det räddar honom inte. Alldeles för hög felprocent i enkla situationer, håglöst agerande i samtliga närkamper och obefintlig rörelse och aggressivitet i och runt straffområdet. Inga kvalitéer som är önskvärda hos en forward. Eller hos någon spelare, för den delen. Således: Värdelös.
  • Vibe är vad han är liksom. Springer mycket och ofta smart med bra tajming. Inget tekniskt underbarn, ingen avslutare. Men det där visste vi ju. 
  • Gustav och Haglund bidrar cirka noll i offensiven. Överraskning? Nej. Överjävligt irriterande? Ja. Defensivt okej så klart, men allt annat hade ju bara varit helt jävla sinnessjukt. Visst är det märkligt ändå, att spela med Haglund, en av Allsvenskans bästa huvudspelare på innermittfältet, och inte ha en enda tanke på att han kanske borde komma i explosiva löpningar in i straffområdet när inläggen kommer?
  • Sam verkar vara sämst när det gäller. Vänligen prove me wrong.
  • Nu orkar jag inte mer.
  • Eller vänta, en grej till: Till nästa match vill jag fan se Stahre möblera om ordentligt i elvan. Om inte annat för att göra ett ordentligt statement. Ut med Haglund, ut med Söder och ut med Smedberg. Minst. In med Bojanic (vad har han gjort för ont?), Jakob och Mané. Och kanske May, Engvall och Allansson när han ändå är igång. Och så får han gärna skicka upp sig själv på läktaren också.
  • En till en grej till, i ett konstruktivt försök att undvika att alla cirka fem kommentarer på det här inlägget handlar om dess brist på struktur, djupare analys och allt annat man kan önska sig av ett inlägg av det här slaget: Jag vet. Det är bara en sådan dag. Och vägrar Blåvitt prestera vad som med all rätt kan förväntas av dem tänker fan inte jag missunna mig rätten att göra detsamma. 

Tack och hej! Avgå alla! Visa färg! Hata allt! Men framför allt: #VISADRAGG!

lördagen den 12:e april 2014

fredagen den 11:e april 2014

Införanalys - BP borta, 14/4

ANALYS. Vi ställs återigen inför en måstematch. Det är väl i och för sig så det är att vara ett lag med topp-treambitioner, såklart. Jag menar, efter en förlust (på sättet det sker), finns inget annat än seger i kommande match för att hoppa upp på hästjäveln igen. Att vi dessutom har blandat och gett lite grann i just matcherna mot BP både hemma på GU och på anrika Grimsta gör ju det hela än mer spännande. På pappret är måndagens drabbning givetvis en "lätt" match, men som sagt, med senare års (eller åtminstone fjolårets) resultat i minnet har det ju blandats och getts ganska friskt.

2007 - 1-2 (Stockholm Stadion)
2007 - 0-0 (Ullevi)

2008 - Inga möten

2009 - 4-0 (Gamla Ullevi)
2009 - 0-3 (Grimsta)

2010 - 1-1 (Gamla Ullevi)
2010 - 1-2 (Grimsta)

2011 - Inga möten
2012 - Inga möten

2013 - 2-0 (Gamla Ullevi)
2013 - 2-1 (Grimsta)

Så, med tanke på matchens vikt och troliga utveckling (där vi borde styra och föra) vill jag se följande elva (roterat jävligt friskt, där jag motiverar längre ner):

John Rune
 Emil - Gurra - Kjetil - Ludde
 Darijan - Joel - JJ - Sam
 Draggen - Vibe

Som sagt, jävligt roterad elva. Kanske inte vad man vill ha, eftersom kontinuitet (innebär kontinuitet även att den rötnaste insats gör en opetbar?) ändå är att föredra, är ju min elva allt annat än visat tecken på just detta... Skit samma.

Bjärs må vara kapten, men hans insatser de senaste har varit allt annat än bra. Bedrövliga uppspel, "mindre bra kaptensagerat", sätter sig i svåra och farliga situationer när han absolut inte måste. Detta leder helt sonika till att jag vill har Gurra där, och om Kjetil kan spela (eller är han för tjurig/skadad för det?) borde han spela.

Emil får lira vidare då han var en av få med nästan godkänt betyg mot mff. Ludde är odiskutabel.

MSD har inte rosat marknaden direkt, och vem är det "hans gyllene högerfot" ska träffa vid inläggsspelet (har vi haft något?)? Således hade jag gärna sett en kreativ Darijan som kan bryta in och skjuta utifrån, och förhoppningsvis träffa mål. Haglund var även han inte speciellt bra mot mff, och Joel kan (om han håller) gå in och spela fin fotboll, vilket säkert passar jädra bra mot ett motstånd som BP. Diverse rapporter talade ju om att han var riktigt bra i U21-matchen i veckan.

JJ är lika solid i elvan som han är solid själv. Odiskutabel. Sam likaså. Söder som brände jättelägen ställs åt sidan till förmån för Draggen, som förhoppningsvis kan hänga tre fyra baljor på Grimstas "gräs". Vibe får spela vidare.

Nu kommer ju ovanstående elva inte att bli verklighet för fem öre, utan i realiteten tror jag att man startar exakt som mot mff. Upp till bevis helt enkelt.

Mot 3 poäng.

torsdagen den 10:e april 2014

Matchbilder: Malmö hemma

Under måndagens hemmapremiär mot Malmö FF fanns naturligtvis Barabens fotograf Emelie Hübner på plats för att fota. Resultatet av det ser du ovan. För fullskärm klicka här.